Tillämpningsanvisning för FAR:s kvalitetskontroll av revisionsverksamhet
Fastställd av FAR:s kvalitetsnämnd för revisionsverksamhet (KN) den 15 april 2026
Innehåll
A. Inledning........................................................................................................................................ 2
A. Inledning
Dessa tillämpningsanvisningar är avsedda att vara ett stöd för FAR:s kvalitetskontrollanter samt för de medlemsföretag och kvalificerade revisorer som blir föremål för FAR:s kvalitetskontroll. Alla formulär som används i det digitala verktyg som FAR använder för sin kvalitetskontroll, finns även för nedladdning på FAR:s hemsida[1].
Kvalitetskontrollen kan utföras antingen som enskild kontroll eller som systemkontroll.
Vid enskild kvalitetskontroll skall avsnitt B och C tillämpas.
Vid systemkontroll skall avsnitt D tillämpas och för de upprepade kontrollerna tillämpas avsnitt B och C.
A1. Inför kvalitetskontroll
Inför att kvalitetskontrollanten åtar sig kontrolluppdraget ska kontrollanten pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet och självständighet. Detta sker genom att kontrollanten erhåller uppgifter om det revisionsföretag/nätverk som ska bli föremål för kontroll för att kunna bedöma de förhållanden som kan rubba tilltron. Detta sker i formuläret Prövning av opartiskhet & självständighet. Föreligger det sådana omständigheter ska kvalitetskontrollanten avböja uppdraget.
Efter genomförd prövning ska kvalitetskontrollanten bekräfta uppdraget i formuläret Uppdragsbekräftelse - Kvalitetskontrollant.
Nästa moment sker automatiskt och går till kontaktpersonen på byrån som ska bekräfta uppdraget i formuläret Uppdragsbekräftelse – Byrå. Kontrollanten ska i god tid kontakta kvalitetsansvarig för revisionsföretaget/nätverket och boka tid för kontrolltillfället.
A2. Allmänt förhållningssätt
Kvalitetskontrollanten är representant för FAR, vilket innebär att de krav som ställs på revisionsföretaget och enskilda revisorer utgår från FAR:s process för kvalitetskontroll. Även om kontrollanten primärt har en kontrollerande funktion så ska denne även agera stödjande och lämna konstruktiv feedback till revisionsföretaget respektive den kontrollerade revisorn. Kontrollanten ska undvika en ”checkliste-driven” ansats. Formulären/checklistorna är avsedda att vara ett verktyg för vägledning men ersätter inte kontrollantens egna bedömningar. För en effektiv kvalitetskontroll är god kommunikation avgörande. I det inledande uppstartsmötet (se B3) så bör man därför komma överens om formerna för avstämningar och löpande kommunikation.
A3. Kontrollantens konsultation med specialister
A4. Kontrollantens dokumentation
Kvalitetskontrollanten ska under kvalitetskontrollen upprätta dokumentation i form av ifyllda formulär jämte egna minnesanteckningar. Kontrollanten ska vidare se till att han eller hon vid behov erhåller kopior ur det granskade revisionsföretagets/nätverkets revisionsdokumentation.
Enligt FAR:s rutiner för arkivering av kvalitetskontrollantens dokumentation gäller att kontrollanten ska bifoga allt erhållet material i det digitala verktyget så att handläggaren vid kvalitetssekretariatet ges en heltäckande bild av kontrollen och vid behov kan komplettera informationen vid sina föredragningar i KN.
När det inte längre föreligger något behov av att bevara dokumentationen, ska kvalitetssekretariatet i enlighet med av KN fastställd arkiverings- och gallringsordning besluta om att dokumentationen makuleras. Kvalitetssekretariatet ska därefter se till att så sker. Kvalitetskontrollanten ska bevara sin dokumentation till dess KN fattat slutligt beslut i ärendet. Därefter ska kontrollanten makulera dokumentationen på betryggande sätt.
A5. Omkontroll
Vid genomförande av ny kvalitetskontroll, s.k. omkontroll, enligt KN:s beslut (jfr avsnitt 3.2 i Riktlinjer för FAR:s kvalitetskontroll av revisionsverksamhet), ska kvalitetskontrollanten beakta vad som framkommit vid den föregående kvalitetskontrollen. Härvid ska kvalitetskontrollanten utnyttja den allmänna information som inhämtats om revisionsföretaget/nätverket och dess kvalificerade revisorer i den föregående kvalitetskontrollen i avsikt att genomföra omkontrollen så effektivt som möjligt. Kvalitetskontrollanten ska vid genomgång av allmänna kontroller och upprepade kontroller särskilt säkerställa att brister som upptäckts i föregående kvalitetskontroll följs upp för ny bedömning. Kvalitetskontrollanten ska om möjligt göra ett annat urval av revisionsuppdrag än de som omfattades av den föregående kvalitetskontrollen.
KN kan besluta om begränsad omkontroll varvid kvalitetskontrollen följer KN:s särskilda instruktioner.
A6. Ajournering
Revisionsföretaget har möjlighet att i vissa situationer föreslå att en påbörjad kvalitetskontroll ajourneras. Revisionsföretaget kan utnyttja denna möjlighet för att få tid – dock högst tre månader – att rätta till brister.
Kvalitetskontrollanten bör uppmärksamma revisionsföretaget på möjligheten till ajournering och vid behov lämna företaget råd om lämpligheten i en sådan åtgärd. Fråga om eventuell ajournering kan förväntas uppkomma i första hand när kontrollanten har avslutat det första steget i genomgången av ett kvalitetsstyrningssystem eller, i andra hand, i samband med den avslutande genomgången av kvalitetskontrollen med revisionsföretagets/nätverkets ledning.
Ajournering får bara komma i fråga om bristerna inte är av sådant systematiskt slag att tredje man bedöms lida skada till följd av dessa och bristerna bedöms kunna rättas till inom ovan angiven tid. Ajournering får inte heller komma i fråga i syfte att t.ex. rätta upp brister i dokumentationen av redan genomförda revisionsuppdrag. Ajournering är därför i allmänhet möjlig endast vad gäller brister i allmänna kontroller.
Vid eventuella tolkningstvister mellan kontrollant och det granskade revisionsföretaget/nätverket kan emellertid ajournering tillgripas för inhämtande av utlåtande från en utomstående expert eller annan extern information.
Om ajournering blir aktuell, ska detta efter samråd med kvalitetssekretariatet bekräftas av kvalitetskontrollanten i ett brev/e-post
B. Kvalitetskontroll av revisionsföretagets verksamhet och kvalitetsstyrningssystem ISQM (Allmänna kontroller)
B1. Bakgrund kontroll av organisation och verksamhet samt kvalitetsstyrningssystem
Revisionsföretagets organisation och verksamhet ska uppfylla kraven i revisorslagen (2001:883) samt ska revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem ha utformats på ett så fullständigt sätt att det motsvarar de krav som ställs i ISQM 1. Härvid ska beaktas bl. a. revisionsföretagets storlek och verksamhetens komplexitet.
Kraven på dokumentation och struktur samt omfattning av kvalitetsstyrningssystemet styrs av revisionsföretagets storlek, organisation och komplexitet. I ett medelstort revisionsföretag krävs förhållandevis välutvecklade system och rutiner medan lägre krav ställs på ett mindre revisionsföretag.
B2. Planering
Kontaktpersonen på byrån ska fylla i och bifoga efterfrågad dokumentation i formuläret Förberedande uppgifter – Företagsledningen. Därutöver ska formuläret Uppgifter avseende ISQM 1 fyllas i av kontaktpersonen på byrån (kvalitetsansvarig). Formuläret är en översiktlig beskrivning av hur revisionsföretaget organiserat och strukturerat kvalitetsstyrningssystemet enligt ISQM 1.
Kontrollanten ska inför kontrolltillfället ta del av och kontrollera informationen som lämnats av revisionsföretaget inför kontrollen (”Förberedande uppgifter – företagsledningen”). För kontroll av denna information använder kontrollanten formuläret Kontroll av Uppgifter avseende revisionsföretaget. Finns det några väsentliga iakttagelser från genomgången av svar och inhämtad information ska detta kortfattat kommenteras.
| Inhämtade bilagor | Syfte |
| Organisationsplan |
|
| Förteckning av styrelseledamöter | · Kontrollera att det inte finns några intressekonflikter med någon i styrelsen |
| Årsredovisning |
|
Vid enskild kontroll inhämtar FAR:s kvalitetssekretariat uppgifter om huruvida revisionsföretaget och de i revisionsföretaget/nätverket verksamma revisorerna är föremål för utredning av Revisorsinspektionen (disciplinärenden). I de fall utredning pågår erhåller kvalitetskontrollanten dessa uppgifter från FAR. Huruvida det finns pågående och/eller avslutade ärenden hos Revisorsinspektionen framgår även av de svar revisorn lämnat i formuläret Förberedande uppgifter inför kontroll.
B3. Genomförande
Vid inledningen av kvalitetskontrollen ska kontrollanten ha en genomgång med företagsledningen och byråns kontaktperson (kvalitetsansvarig) samt eventuellt ytterligare personer som har tilldelats ansvarsroller enligt ISQM 1. Revisionsföretaget bör bland annat beskriva hur de lever upp till ISQM 1 Kvalitetsstyrning för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster. Vid genomgången diskuteras också de svar revisionsföretaget lämnat i formuläret Förberedande uppgifter inför kvalitetskontroll för revisionsföretaget enligt ISQM 1.
Vid kontroll av efterlevnaden av ISQM 1 bedöms revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem genom granskning av att systemet har utformats, implementerats och utvärderats enligt kraven i ISQM 1. Kontrollen omfattar även bedömning av kvalitetspolicyn, inklusive skriftliga riktlinjer, och implementering och tillämpning av dessa samt bedömning av revisionsföretagets riskbedömningsprocess som omfattar kvalitetsmålen, riskerna att kvalitetsmålen inte uppnås, utformning av motgärder samt övervakning av dessa.
Kontrollanten besvarar frågorna i formuläret Kvalitetskontroll för revisionsföretaget enligt ISQM 1 genom att välja en eller en kombination av följande granskningsmetoder: intervju, inspektion och upprepning. Beakta de svar som byråns kontaktperson lämnat i de förberedande uppgifterna inför kvalitetskontrollen. Kontrollanten ska kommentera väsentliga avvikelser mellan revisionsföretagets svar och kontrollantens bedömning.
Samtliga frågor i formuläret Kvalitetskontroll för revisionsföretaget enligt ISQM 1 ska besvaras med Ja, Nej, E/T (ej tillämpligt) eller N/R (not reviewed).
- Ja-svar innebär att det inte finns några iakttagelser till denna fråga. Ett ja-svar innebär att någon kommentar inte ska skrivas.
- Nej-svar innebär att det finns en iakttagelse och varje nej-svar kräver en kommentar. Varje nej-svar måste också graderas enligt nedan.
- E/T innebär att kravet i ISQM 1 inte är tillämplig med hänsyn till det aktuella revisionsföretagets omständigheter eller saknar relevans för de tjänster som utförs. Exempelvis kommer ett antal områden och frågor inte vara tillämplig för ett enmansföretag. Se även punkt A29 i ISQM 1.
- N/R innebär att kontrollanten har beslutat att området/frågan inte ska omfattats av kvalitetskontrollen (exempelvis där det i ISQM 1 checklistan anges ”Överväg att testa…”). Välj detta alternativ om du valt att inte genomföra granskningsåtgärden trots att den skulle kunna vara tillämpbar för revisionsföretaget. OBS, N/R ska inte väljas för samtliga de frågor där det anges ”Överväg att testa…” utan något/några områden ska alltid testas,
Gradering av iakttagelser
Kontrollanten ska i princip gradera iakttagelser på samma sätt som revisionsföretaget ska gradera sina iakttagelser vid utvärderingen av sitt kvalitetsstyrningssystem enligt ISQM 1. Vid graderingen ska kontrollanten överväga hur allvarliga och genomgripande de identifierade bristerna är och vilken effekt de har på uppnåendet av målen med kvalitetsstyrningssystemet. Det kan finnas omständigheter där kontrollanten identifierar brister som är allvarliga (inklusive identifierade brister som är allvarliga och genomgripande) men att dessa har åtgärdats på ett korrekt sätt och att effekten av bristerna har korrigerats vid tidpunkten för när revisionsföretaget har gjort sin egen utvärdering (ofta senast i samband med räkenskapsårets slut). I sådana fall ska frågan i formuläret besvaras med ja-svar och inte kommenteras.
Gradering ska ske av samtliga nej-svar genom att kryssa i låg, medel, eller hög enligt nedan.
| Gradering | Betydelse |
|
Låg - Brist |
Är en iakttagelse som är ett resultat av ett nej-svar, men bristen bedöms inte som allvarlig (dvs uppfyller inte någon av definitionerna nedan). Iakttagelsen behöver åtgärdas av revisionsföretaget och rapporteras därför till den kvalitetsansvarige, men bristen behöver inte tas upp i ”Rapport kvalitetskontroll”, till exempel:
|
| Medel - Allvarlig men inte genom-gripande |
En identifierad brist kan anses vara allvarlig men inte ha en genomgripande effekt på utformningen, implementeringen och användningen av kvalitetsstyrningssystemet när, till exempel:
Se ISQM 1 punkt A192 för ett exempel på en iakttagelse som bedöms som allvarlig men inte har en genomgripande effekt på kvalitetsstyrningssystemet. |
| Hög – Allvarlig och genomgripande |
En identifierad brist kan anses vara allvarlig och ha en genomgripande effekt på utformningen, implementeringen och användningen av kvalitetsstyrningssystemet när, till exempel:
Se ISQM 1 punkt A193 för ett exempel på en iakttagelse som bedöms som allvarlig och har en genomgripande effekt på kvalitetsstyrningssystemet. |
Gradering av områden
Formuläret är indelad i ett antal olika delområden baserad på de åtta komponenterna i punkt 6 i ISQM 1 samt penningtvätt, utvärderingsprocessen och dokumentation. Kontrollanten ska göra en sammanfattande bedömning av varje delområde. Syftet med gradering per område är att strukturera avrapporteringen av väsentliga iakttagelser. Ett nej-svar på en delfråga som graderats som allvarlig (oavsett om den är genomgripande eller ej) inom ett delområde innebär, i normalfallet, att det blir ”underkänd” för hela delområdet. Det innebär inte att ett underkännande av hela kvalitetsstyrningssystemet utan endast att det finns en iakttagelse som bör rapporteras. I de fall det endast finns delfrågor som graderats som en ”Brist” (eller ”låg”) inom ett delområde så bör delområdet som helhet graderas som godkänd och inte kommenteras.
Bedömning av revisionsföretaget som helhet
I sin årliga utvärdering ska revisionsföretaget dra en slutsats om kvalitetsstyrningssystemet som helhet vilken ska utmynna i någon av följande slutsatser (som anges i punkt 54 av ISQM 1):
- Kvalitetsstyrningssystemet ger revisionsföretaget en rimlig försäkran om att målen i kvalitetsstyrningssystemet uppnås.
- Med undantag för frågor som är relaterade till identifierade brister som har allvarliga men inte genomgripande effekter på utformningen, implementeringen och användningen av kvalitetsstyrningssystemet, ger kvalitetsstyrningssystemet revisionsföretaget en rimlig försäkran om att målen med kvalitetsstyrningssystemet uppnås.
- Kvalitetsstyrningssystemet ger inte revisionsföretaget en rimlig försäkran om att målen i kvalitetsstyrningssystemet uppnås.
Efter avslutad kvalitetskontroll av revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem ska kontrollanten dra en slutsats om kraven i ISQM 1 är helt uppfyllda, delvis uppfyllda eller ej uppfyllda. Resultatet av kvalitetskontrollen utmynnar i någon av följande slutsatser:
- Det har inte framkommit något som tyder på att kraven i ISQM 1 inte uppfyllts.
- Med undantag för ovan noterade iakttagelser, så har det inte framkommit något som tyder på att kraven i ISQM 1 inte uppfyllts.
- På grund av ovan noterade iakttagelser bedöms kraven i ISQM 1 inte ha uppfyllts.
Detta är således inte samma gradering som revisionsföretaget självt har gjort i sin årliga utvärdering av sitt kvalitetsstyrningssystem. Om kontrollanten anser att revisionsföretaget har kommit till en felaktig slutsats avseende den årliga utvärderingen av kvalitetsstyrningssystemet som helhet enligt punkt 54 i av ISQM 1 så ska det kommenteras i Rapport kvalitetskontroll under ”Allmänna kontroller”.
Kontrollantens slutsats avseende kontrollen av kvalitetsstyrningssystemet baseras på en sammanfattande bedömning av samtliga iakttagelser och vilken gradering dessa har. Se ISQM 1, punkterna A190 och A191, för ytterligare vägledning.
Finns en enskild fråga där iakttagelsen graderats ”allvarlig och genomgripande” så borde inte helhetsbedömning kunna bli att ”Det har inte framkommit något som tyder på att kraven i ISQM 1 inte uppfyllts” (a.).
Ett flertal iakttagelser som anses allvarliga och genomgripande resulterar i regel till en helhetsbedömning att ”På grund av ovan noterade iakttagelser bedöms kraven i ISQM 1 inte ha uppfyllts” (c.).
B4. Rapportering
Kvalitetskontrollanten ska ha en muntlig genomgång med kontaktperson på byrån/kvalitetsansvarig och delge väsentliga iakttagelser som framkommit vid de allmänna kontrollerna och en sammanfattning av de väsentligaste iakttagelserna från kvalitetskontrollen av enskilda revisorer. Vid denna genomgång ska kontrollanten också lyfta fram noterade starka och svaga sidor i revisionsföretagets verksamhet, förslag till förbättringar och eventuellt andra överväganden som kontrollen ger anledning till och som framkommit vid den enskilda kontrollen, vilken omfattat både allmän kontroll och kontroll av uppdrag.
Kontrollanten skall även beskriva den allmänna utformningen av sin kommande rapport så att kvalitetsansvarig kan bemöta eventuella oklarheter i det preliminära innehållet. Kontrollanten ska också informera kvalitetsansvarig att kontrollantens uttalande är en rekommendation till kvalitetsnämnden och att det slutliga resultatet av kvalitetskontrollen fastställs av kvalitetsnämnden och kan komma att avvika från kontrollantens uttalande. Kontrollanten ska dokumentera den diskussion som förs vid denna genomgång.
Avrapportering av utförd kvalitetskontroll sker i formuläret Rapport kvalitetskontroll. Rapporten ska upprättat inom två veckor efter avslutad granskning med begäran om eventuella kommentarer inom två veckor. I rapporten skall det framgå när kvalitetskontrollen utförts och om det skett någon ajournering.
Rapporten, eventuellt efter ytterligare avstämning med det granskade revisionsföretaget/nätverket, slutförs av kvalitetskontrollanten, varpå revisionsföretagets kontaktperson informeras (via det digitala verktyget) om att den finns tillgänglig. Om det i den slutliga rapporten finns anmärkningar mot enskild revisor, ska denna beredas tillfälle att ta del av rapporten i det avseende som berör honom eller henne.
Kvalitetskontrollanten ska till sin rapport foga en förteckning över alla vid revisionsföretaget verksamma kvalificerade revisorer med, i undantagsfall, uppgift om huruvida någon av dessa inte omfattats av kvalitetskontrollen.
Under iakttagelser av ”Allmänna kontroller” ska de iakttagelser som framkommit vid kontrollen som genomförts enligt avsnitt B3 anges. I rapporten skall endast de väsentliga iakttagelser som framgår vid sammanfattande bedömning under varje avsnitt (B3 Gradering av områden) i formuläret Kvalitetskontroll för revisionsföretaget enligt ISQM 1 anges.
Slutligen skall kvalitetskontrollanten göra en sammanfattande bedömning av hela kvalitetskontrollen under ”Uttalande”. Detta avsnitt kan dock inte besvaras före kvalitetskontroll av uppdrag har utförts, se avsnitt C ”Kvalitetskontroll av uppdrag”.
Rapportens innehåll bör variera beroende på det kontrollerade revisionsföretagets kvalitet. I godkända fall ska rapporten vara kortfattad och standardiserad. I fall där kvalitetskontrollanten är tveksam till om revisionsföretaget kan godkännas ska rapporten innehålla utförlig information, så att KN kan göra en egen bedömning, samt i icke godkända fall alltid vara så pass detaljerad att den ger KN underlag för bedömning om det föreligger behov av disciplinär prövning av RI eller disciplinnämnden (se avsnitt 4.2 i Riktlinjer för FAR:s kvalitetskontroll av revisionsverksamhet).
I samband med att kvalitetskontrollen avslutas och rapportering sker ska kontrollanten slutligen besvara formuläret Övrig information.
När kontrollanten slutfört sin rapport och lämnat övrig information ska slutligen kontaktperson på byrån bekräfta att den tagit del av samtliga moment i utförd kvalitetskontroll inklusive Rapport kvalitetskontroll som kontrollanten lämnat. Om det har förekommit omständigheter som gör att kvalitetskontrollanten i sin rapport uttalar att revisionsföretaget, eller de kvalificerade revisorer som varit föremål för kvalitetskontroll, inte kan anses bedriva revisionsverksamheten i enlighet med god revisorssed och god revisionssed, kan revisionsföretaget redovisa/kommentera sitt ställningstagande till uttalandet och vilka åtgärder som man planerar att vidta för att undanröja bristerna.
C. Kvalitetskontroll av uppdrag
C1. Bakgrund uppdragskontroll
Vid uppdragskontroll är utgångspunkten för kvalitetskontrollen en genomgång av revisorns enskilda uppdrag. Vid kontrollen används formuläret Uppdragskontroll ISA. Syftet med uppdragskontroller är att bedöma om de enskilda uppdrag som valts ut för kontroll har utförts i enlighet med ISA och god revisionssed i Sverige samt att policyer och revisionsmetodik hos det revisionsföretaget/nätverk som revisorn är verksam hos har följts. Uppföljning sker även av revisorns yrkesutövning genom bedömning av de uppgifter som lämnats i formuläret Förberedande uppgifter inför kontroll.
C2. Planering
Inför kvalitetskontrollen ska den kvalificerade revisorn som ska kontrolleras fylla i formuläret Förberedande uppgifter inför kontroll. Revisorn ska även ladda upp sin ifyllda Sammanställning av vidareutbildning och Uppgifter om de 10 största uppdragen samt övriga riskfyllda/komplexa uppdrag vilket innebär att listan skall, förutom de största uppdragen, även omfatta andra uppdrag som på grund av sin storlek eller karaktär är av mer komplicerad art och revisorn kategoriserar som komplexa och med hög risk.
Kontrollanten ska inför kontrolltillfället ta del av informationen som lämnats av den kvalificerade revisorn. Kvalitetskontrollanten ska göra en samlad bedömning av den granskade revisorns allmänna efterlevnad av reglerna för god revisorssed och revisionssed. Finns det några väsentliga iakttagelser från genomgången av svar och inhämtad information ska detta kommenteras.
C3. Genomförande
Vid inledningen av kvalitetskontrollen ska, vid enskilda kontroll, kontrollanten ha en genomgång med revisorn (vid systemkontroll, där det endast sker upprepade uppdragskontroller, genomförs inte detta uppstartsmöte).
Urval av uppdrag
Kvalitetskontrollanten ska välja uppdrag som ska kontrolleras med ledning av formuläret Uppgifter om de 10 största uppdragen samt övriga riskfyllda/komplexa uppdrag och dokumentera sina överväganden för urvalet av uppdrag. Urvalet ska ske utifrån kontrollantens professionella bedömning. I normalfallet bör två uppdrag kontrolleras per revisor.
Kontrollanten bör överväga att inte endast välja uppdrag för det senast avslutade året utan att även välja året dessförinnan. I det fall något uppdrag väljs från tidigare år måste eventuella förändringar i revisionsstandarder eller tillämpad praxis beaktas. Urvalet ska primärt styras av revisionsuppdrag som på grund av omfattning (storlek), komplexitet eller av annan orsak framstår som särskilt riskfyllda uppdrag. Vad som avses med särskilt riskfyllda uppdrag är företag med komplex verksamhet och/eller affärsmodell, redovisningen har en hög grad av komplexitet och baseras exempelvis på en hög grad av uppskattningar och bedömningar. Därutöver innefattar denna kategori företag med verksamheter där risken för penningtvätt eller annan typ av ekonomisk brottslighet bedöms som hög. Branscher som kan anses utgöra högriskbranscher[2] utgörs bland annat av:
- Kontantbranschen (förhöjd risk för penningtvätt samt skattebrott)
- Företag som hanterar kryptovalutor (penningtvätt och ekobrott samt komplexa revisions- och redovisningsfrågor)
- Välfärdsbranschen, t.ex. assistansbolag (bransch som omnämns som hög risk för organiserad brottslighet)
- Bygg och entreprenadbranschen (ekobrott samt redovisning med hög grad av uppskattningar och bedömningar)
- Spelbolag (penningtvätt)
- Växlingskontor (penningtvätt)
- Finansiella företag, exempelvis neobanker – såvida de ej ingår i kategorin företag av allmänt intresse (PIE) (bransch som kan utnyttjas för penningtvätt samt i många fall omfattas av ett komplext regelverk)
En revisor som är nykvalificerad eller nyanställd på revisionsföretaget ska inkluderas i kontrollen även om revisorn inte är påskrivande för något uppdrag. I dessa fall är det lämpligt att kontrollera uppdrag där revisorn är revisionsansvarig/granskningsledare. Endast uppdrag som avslutas efter att revisorn har blivit kvalificerad kan bli föremål för kontroll. Meddela kvalitetssekretariatet om revisorn saknas i dokumentationsverktyget och för att komma överens om omfattningen av kontrollen.
Underkänt uppdrag
För det fall kvalitetskontrollanten underkänner något uppdrag ska ytterligare minst ett uppdrag kontrolleras. Härvid bör så långt möjligt ett uppdrag med liknande förutsättningar väljas, i syfte att säkerställa om konstaterade brister är av engångskaraktär eller om de är systematiska. För det fall båda uppdragen underkänns finns det normalt ingen anledning att kontrollera ytterligare uppdrag. Kvalitetskontrollanten ska göra en samlad bedömning av den granskade revisorns allmänna efterlevnad av reglerna för god revisorssed och revisionssed. Skulle ovannämnda utökade granskning visa att övriga granskade uppdrag genomförts på ett tillfredsställande sätt kan detta leda till godkänd kvalitetskontroll.
Urval av resultat- och balansposter
Syftet med det inledande uppstartsmötet är bland annat att kontrollanten ska få en förståelse för betydande risker och väsentliga resultat- och balansposter avseende de uppdrag som ska kontrolleras. Revisorn ska hålla revisionsdokumentationen för sina revisionsuppdrag tillgänglig vid kontrolltillfället.
Urvalet av resultat- och balansposter som ska kvalitetskontrolleras baseras på väsentlighet och risk. Detaljerad kontroll sker av alla poster som bedöms utgöra betydande poster samt, om det bedöms nödvändigt, andra väsentliga poster. För de poster som är enbart väsentliga behöver någon detaljerad kontroll inte utföras, utan det räcker att göra en mycket översiktlig kontroll att någon form av substansgranskning har utförts och dokumenterats. I dessa fall behöver endast frågan avseende sammanfattande bedömning i checklistan besvaras. I normalfallet bedöms den detaljerade kontrollen omfatta tre till fem resultat- och balansposter.
Betydande resultat- eller balanspost innebär enligt ISA 315 att det finns en identifierad risk för väsentliga felaktigheter på påståendenivå kopplat till posten. Risk för väsentliga felaktigheter definieras i ISA 200 (A16) som att det finns en rimlig möjlighet att en felaktighet uppkommer (dvs sannolikheten) och att den är väsentlig om den uppkommer (dvs. dess storlek).
För varje väsentlig resultat- och balanspost ska revisorn ha gjort en bedömning av de inneboende riskerna på påståendenivå. I det fall den inneboende risken ligger nära den övre delen av spektrumet av inneboende risker bedöms posten vara förknippad med en betydande risk.
Observera att vissa poster eller transaktioner ska enligt ISA i princip alltid behandlas som en betydande risk, exempelvis oegentligheter i intäktsredovisningen eller betydande närståendetransaktioner utanför företagets normala affärsverksamhet.
Om en bedömd risk på påståendenivå bedöms vara en betydande risk och revisorn endast har hanterat risken genom substansgranskning, ska revisorn ha utfört detaljgranskning (ISA 330, p. 21). Om revisorn förlitat sig på kontroller avseende en betydande risk, ska granskningen av dessa kontroller ha utförts under året. Det vill säga revisorn kan i dessa fall inte förlita sig på granskning av kontroller utförd tidigare år på det sätt som beskrivs i ISA 330, p. 13-14.
Revisionsdokumentation och checklista
Underlag för kontrollantens uttalande ska som huvudregel vara den revisionsdokumentation som presenteras för kontrollanten vid kontrolltillfället. Kompletteringar av underlag för kontrollantens bedömning av revisionsdokumentation efter kontrolltillfället kan endast i undantagsfall beaktas. Vid sådana undantagsfall ska kontrollanten och den kontrollerade revisorn redan vid kontrolltillfället vara överens om vilka kompletteringar som ska göras och skälen till detta. Kontrollanten ska påpeka detta förhållande inför kontrolltillfället.
Frågor i Checklista Uppdragskontroll ska besvaras med Ja, Nej, E/T (ej tillämpligt) eller N/R (not reviewed).
Som nämnts ovan ska revisorn, oavsett de bedömda riskerna, ha utfört substansgranskning av alla väsentliga transaktionsslag, konton och upplysningar. Väsentliga poster för vilken någon detaljerad kontroll ej utförs så räcker det med att besvara frågan ”Sammanfattande bedömning”, övriga frågor för posten i fråga behöver således ej besvaras. Ej väsentliga resultat- och balansposter behöver ej kontrolleras utan dessa besvaras med N/R (Not reviewed).
- Ja-svar innebär att det inte finns några iakttagelser till denna fråga. Ett ja-svar innebär att någon kommentar inte ska skrivas.
- Nej-svar innebär att det finns en iakttagelse och nej-svar kräver en kommentar. Varje nej-svar måste också graderas enligt nedan.
- E/T innebär att frågan inte är tillämplig för det aktuella uppdraget. Exempelvis frågan om nytt uppdrag och om granskning av ingående balans skett är i många fall ej tillämplig.
- N/R innebär att kontrollanten har beslutat att området/frågan inte ska omfattats av kvalitetskontrollen (exempelvis baserat på risk och väsentlighet). Välj detta alternativ om du valt att inte genomföra granskningsåtgärden trots att den skulle kunna vara tillämpbar i uppdraget, t.ex. om du väljer att inte kontrollera balans- eller resultatposter som inte bedöms innefatta en förhöjd inneboende risk för väsentliga fel.
Gradering av iakttagelser
När kontrollanten har stämt av fakta avseende en gjord iakttagelse med revisorn ska kontrollanten gradera iakttagelsen. Gradering ska ske av samtliga nej-svar genom att kryssa i låg, medel, eller hög enligt nedan.
| Gradering | Betydelse |
| Låg |
|
| Medel |
|
| Hög |
Är en iakttagelse som är ett resultat av:
|
Beskrivning av iakttagelse
Kontrollantens beskrivning av iakttagelsen/bristen ska vara en kort och koncis beskrivning av fakta/bakgrund, vilket område (exempelvis vilket räkenskapspåstående) som avses samt vilken ISA/RevR (eller lagrum/författning) som berörs. Kommentaren ska även beskriva om det är utförandet eller dokumentationen av utfört arbete som brister. Kommentera även hur betydelsefull iakttagelsen är. Exempelvis postens, för vilken iakttagelsen avser, storlek i jämförelse med fastställd arbetsväsentlighet. Om det finns iakttagelser avseende fastställande av arbetsväsentlighet, ska jämförelse med kontrollantens uppfattning/bedömning om vad som är en rimlig arbetsväsentlighet.
Gradering av område
Checklistan är indelad i ett antal olika delområden. Kontrollanten ska göra en sammanfattande bedömning av varje delområde. Syftet med gradering per område är att strukturera avrapporteringen av väsentliga iakttagelser. För vissa delområden är varje enskild fråga så väsentlig att ett enda nej-svar på en enskild fråga normalt medför att hela området bedöms resultera i ett nej-svar, medan det för andra frågor kan vara acceptabelt att bedöma hela området som Ja (uppfyllt) trots att det finns ett antal nej-svar. Den sammanvägda bedömningen per område beror på graderingen av de enskilda iakttagelserna och det är upp till kontrollantens professionella bedömning att avgöra om ett enskilt nej-svar ska medföra att den sammanfattande frågan avseende hela området besvaras ska besvaras med ”Ja” eller ”Nej”. Områden som bedöms uppfylla kraven (ja-svar) skall inte kommenteras.
Generellt gäller att frågor som graderats som ”Låg” (se avsnittet ovan) inte ska medföra att den sammanfattande frågan avseende hela området besvaras med ett ”Nej”. Dvs om det finns några enskilda delfrågor som besvarats med ett ”Nej” inom ett visst område och samtliga graderats som ”Låg” så kan området som helhet normalt anses uppfylla kraven (dvs ja-svar).
Frågor som besvarats med ett nej-svar och som graderats som ”Hög” innebär normalt att den sammanfattande frågan avseende hela området besvaras med ”Nej”. Frågor i checklistan som besvarats med ”Nej” och graderats som ”Medel” kan kräva en djupare analys och att en sammanvägd bedömning av samtliga frågor görs. Normalt torde dock en gradering av ett nej-svar som ”Medel” innebära att den sammanfattande frågan avseende hela området besvaras med ett ”Nej”.
Gradering av uppdrag
Efter avslutad kvalitetskontroll av ett revisionsuppdrag ska kontrollanten dra en slutsats avseende uppdraget som helhet. Resultatet av kvalitetskontrollen utmynnar i någon av följande slutsatser:
| Gradering av uppdraget | Kommentar |
| Godkänd kontroll | · I normalfallet uppdrag med endast iakttagelser som graderats som Låg eller uppdrag där det inte finns några iakttagelser alls. |
| Godkänd kontroll med iakttagna brister |
|
| Underkänd kontroll på grund av iakttagna brister | · Uppdrag med iakttagelser/brister som kategoriserats som Hög medför oftast att uppdraget kategoriseras som underkänt. Det kan dock finnas fall där någon enstaka iakttagelse kategoriserats som Hög men uppdraget som helhet bedöms ändå kunna godkännas och då med iakttagna brister. Väsentliga fel i revisionsberättelsen som kan vilseleda läsaren eller allvarliga brott mot de etiska reglerna leder dock alltid till underkänt uppdrag, även om det skulle vara den enda iakttagelsen. |
C4. Rapportering
Kvalitetskontrollanten ska ha en muntlig genomgång med den kvalificerade revisorn och delge eventuella iakttagelser som framkommit vid uppdragskontrollerna. Kontrollanten skall beskriva den allmänna utformningen av sin kommande rapport så att den kvalificerade revisorn kan bemöta eventuella oklarheter i det preliminära innehållet. Kontrollanten ska också informera revisorn att kontrollantens uttalande är en rekommendation till kvalitetsnämnden och att det slutliga resultatet av kvalitetskontrollen fastställs av kvalitetsnämnden och kan komma att avvika från kontrollantens uttalande.
Avrapportering av utförd kvalitetskontroll sker i formuläret Rapport kvalitetskontroll. I rapporten skall det framgå när kvalitetskontrollen utförts och om det skett någon ajournering (dvs. när kontrollen har pausats för att revisionsföretaget har begärt det i syfte att komplettera eller åtgärda något som är möjligt att läka, exempelvis övervakning av kvalitetsstyrningssystemet eller avregistrering av revisorns sidouppdrag).
Under iakttagelser av ”Uppdragskontroller” skall de iakttagelser som framkommit vid kontrollen som skett enligt avsnitt C3 anges. I rapporten skall endast de väsentliga iakttagelser som framgår vid sammanfattande bedömning under varje avsnitt (C3 Gradering av områden) i formuläret Uppdragskontroll ISA anges, det vill säga endast områden som besvarats med ”Nej”.
Observera att när rapporten genereras i dokumentationsverktyget hämtas informationen från respektive sammanfattning av kontrollområdet. Det är därför viktigt att dessa sammanfattningar tydligt beskriver grunden för kontrollantens bedömning.
Slutligen skall kvalitetskontrollanten göra en sammanfattande bedömning av hela kvalitetskontrollen under ”Uttalande”. Se ytterligare information om rapportering under avsnitt B4.
När kontrollanten slutfört sin rapport, dvs. genererat rapporten i dokumentationsverktyget, ska slutligen den kvalificerade revisorn bekräfta att den tagit del av kvalitetskontrollantens bedömning och slutsats samt utvärdera sin kvalitetskontroll genom att besvara formuläret Bekräftelse och utvärdering av kvalitetskontrollants slutsats. Det är endast FAR:s kvalitetssekretariat som tar del av svaren i detta formulär.
D. Systemkontroll
D1. Bakgrund systemkontroll
Prekvalificering och systemkontroll
En förutsättning för systemkontroll är att revisionsföretaget/nätverket på central nivå har ett system för kvalitetskontroll av samtliga kvalificerade revisorer och, om nätverk, respektive medlemsbyrås organisation och verksamhet samt kvalitetsstyrningssystem, vilket godkänts av kvalitetsnämnden genom prekvalificering. För att kunna godkännas måste systemet minst motsvara samma nivå som FAR:s oberoende kvalitetskontroll.
Det revisionsföretag/nätverk som vill bli systemgranskat ska göra en ansökan till FAR:s kvalitetssekretariat och presentera sitt system för kvalitetskontroll. Därefter görs vid ett kontrollmöte en bedömning av prekvalificeringskontrollant om revisionsföretaget/nätverket har en organisation och riktlinjer mm som uppfyller FAR:s krav på hur interna kvalitetskontroller ska genomföras. Vid sin kontroll använder prekvalificeringskontrollanten formuläret Kontroll av medlemsföretagets/nätverkets system för intern kvalitetskontroll – Systemkontroll. Efter genomförd prekvalificeringskontroll ger kontrollanten ett utlåtande till revisionsföretaget/nätverket med kopia till kvalitetsnämnden huruvida systemet bedöms uppfylla förutsättningarna för systemkontroll. Normalt är det någon av de ordinarie kvalitetskontrollanterna som utför systemkontroller som utses som prekvalificeringskontrollant. Kvalitetsnämnden fattar sedan beslut om att bevilja eller avslå ansökan om systemgranskning. När ansökan beviljats kan systemgranskning genomföras.
Systemkontroll genomförs minst vart sjätte år. Det första steget i en systemkontroll är att kontrollanten ska bedöma att nätverket har tillsatt ledningsfunktioner, system, riktlinjer, rutiner och policyer så att de uppfyller FAR:s krav på interna kvalitetskontroller av kvalificerade revisorers uppdrag och av respektive medlemsföretags organisation och verksamhet samt kvalitetsstyrningssystem enligt ISQM 1 (av FAR benämnt systematiska interna kvalitetskontroller). Detta steg är en bekräftelse att de förutsättningar som prekvalificeringen byggde på fortfarande gäller. Om kontrollanten bedömer att förutsättningarna för systemkontroll föreligger sker kvalitetskontrollen av enskilda revisorer samt av medlemsföretagens kvalitetsstyrningssystem genom upprepning av ett antal genomförda kontroller.
Kriterier för systemkontroll
Ansvarig för revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem och nätverkets/revisionsföretagets system för kvalitetskontroll ska vara FAR-medlem och ha varit kvalificerad revisor i sammanlagt minst sju år samt de tre senaste åren i följd. Övriga kontrollanter inom systemet för kvalitetskontroll ska vara kvalificerade revisorer med relevant erfarenhet och vara medlemmar i FAR.
Revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem ska enligt ISQM 1 innefatta program för inspektion av slutförda uppdrag, vilket innebär kontinuerlig genomgång av utfört revisionsarbete.
Följande förhållanden ska särskilt beaktas:
- Samtliga kvalificerade revisorer, oavsett om de har egna revisionsuppdrag eller inte, verksamma i revisionsföretaget/nätverket ska bli föremål för periodisk kvalitetskontroll, vart tredje år och i vart fall inte mer sällan än vart sjätte år. Revisorer som vid tidigare interna kvalitetskontroller visserligen godkänts men med otillfredsställande resultat, bör bli föremål för tätare kontroller.
- Antalet uppdrag som ska omfattas av övervakningen beror på hur ofta den ska ske. Om övervakning sker med 1 till 3 års intervaller ska minst ett uppdrag per utvald revisor kontrolleras. Om övervakning sker med 4 till 6 års intervaller ska minst två uppdrag per utvald revisor kontrolleras.
- Interna kvalitetskontroller enligt fastställt program ska, som huvudregel, utföras av kvalificerade revisorer vilka inte är knutna till berört kontor och/eller uppdrag och som i övrigt är opartiska och självständiga i förhållande till den revisor som ska kontrolleras. Systemet för kvalitetskontroll kan under särskilda omständigheter godkännas även om kontroller genomförts av interna kontrollanter från samma kontor som den kontrollerade revisorn. Förutsättningarna för ett sådant godkännande är att det i kvalitetskontrollantens urval för upprepade kontroller ingår kontroller för alla interna kontrollanter som utfört kontroller av andra revisorer på sina egna kontor.
- Gjorda iakttagelser i anledning av de interna kvalitetskontrollerna ska delges ledningen för revisionsföretaget. Rapporteringen kan ske i form av interna granskningsrapporter, PM och/eller kommentarer till checklistor.
Om revisionsföretagets/nätverkets system för kvalitetskontroll uppdagat väsentliga brister i en enskild revisors revisionsarbete, ska bristerna följas upp av kvalitetskontrollanten. Om allvarliga brister fortfarande föreligger hos den anställde revisorn ska dessa avrapporteras i en separat rapport. (Vad som utgör allvarliga brister framgår av avsnitt 3.2 och 4.2 i Riktlinjer för FAR:s kvalitetskontroll av revisionsverksamhet).
I de fall revisionsföretaget/nätverket uppvisar brister avseende systemet för kvalitetskontroll, leder detta i princip till en enskild kontroll av de enskilda revisorernas arbete. Detta förhållande ska noteras i rapporten.
D2. Planering
Kontaktpersonen på byrån ska fylla i och bifoga efterfrågad dokumentation i formulären Uppgifter inför kvalitetskontrollbesök – Allmän del och Uppgifter inför kvalitetskontrollbesök – Individuell del.
”Allmän del” är gemensam för nätverket/de revisionsföretag som omfattas av kvalitetskontrollsystemet.
”Individuell del” besvaras av samtliga revisionsföretag som ingår i kvalitetskontrollsystemet.
Se även avsnitt B2 avseende planering av granskning av revisionsföretagets organisation och verksamhet samt kvalitetsstyrningssystemet.
D3. Genomförande
Det första steget vid genomförandet av en systemkontroll är att bekräfta att revisionsföretagets/nätverkets system för kvalitetskontroll uppfyller de krav FAR ställer på ett sådant system. Det ska vara en bekräftelse på att de villkor som bedömdes vara uppfyllda vid FAR:s prekvalificering (se D1 ovan) fortfarande är aktuella.
Kvalitetskontrollanten ska efter att ha tagit del av gjorda iakttagelser från revisionsföretagets/nätverkets genomförda kvalitetskontroller, informera sig om de åtgärder som föranletts av iakttagelserna för att bedöma om revisionsföretaget/nätverket uppfyller kraven på god revisorssed och god revisionssed. Om brister identifierats i kvalitetsstyrningssystemet (allmänna kontroller), ska kontrollanten informera sig om huruvida respektive revisionsföretag har vidtagit de åtgärder som krävs enligt ISQM 1 punkterna 40-44 inklusive anvisningspunkterna. Kontrollanten måste särskilt följa upp iakttagelser beträffande samtliga enskilda revisorer vid företaget/nätverket samt samtliga medlemsföretag i nätverket med allvarliga brister.
För bedömning av kvalitetskontrollsystemet används formuläret kontroll av medlemsföretagets/nätverkets system för kvalitetskontroll. Se ovan under Kriterier för systemkontroll för vägledning till vissa av frågorna i detta formulär.
Om revisionsföretagets/nätverkets system för kvalitetskontroll bedöms uppfylla FAR:s krav sker kvalitetskontrollen av medlemsföretagens (eller revisionsföretagets) kvalitetsstyrningssystem samt enskilda revisorer genom upprepning av ett antal genomförda uppdragskontroller.
Urval av medlemsföretag (organisation och verksamhet samt ISQM 1)
Urvalet av kvalitetskontrollerade medlemsföretag i nätverket ska vara varierat och representera nätverkets geografiska spridning, de enskilda nätverksföretagens storlek, uppdragsstruktur och tjänsteutbud. Se nedan angående revisionsföretag som kvalitetsgranskas av Revisorsinspektionen.
Urvalet för upprepning ska täcka minst 20 procent av det senaste årets kvalitetskontrollerade medlems-företag omfattande dock minst två och högst fem medlemsföretag inom nätverket samt samtliga medlemsföretag som genomgått en intern omkontroll det senaste kontrollåret.
Antalet kvalitetskontrollerade medlemsföretag ska ökas vid följande situationer:
- Ett eller flera nätverksföretag har sin självutvärdering bedömt att revisionsföretagets(-ns) kvalitetsstyrningssystem inte ger revisionsföretaget en rimlig försäkran om att målen i kvalitetsstyrningssystemet uppnås
- Kvalitetsstyrningssystemen i de olika nätverksföretagen har tidigare inte kontrollerats enligt ISQM 1.
Revisionsföretag som granskas av Revisorsinspektionen
Revisorsinspektionen ansvarar för kvalitetskontroll av revisionsföretag där det finns kvalificerade revisorer i företag av allmänt intresse[3]. RI genomför:
- kontroll att revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem uppfyller kraven i ISQM 1
- uppdragskontroller av de revisorer som har sådana uppdrag
I dessa fall ska FAR:s kvalitetskontrollant inte granska revisionsföretagets kvalitetsstyrningssystem men kontrollanten ska genomföra vissa delar av den allmänna kontrollen vilket bland annat inbegriper kontroll av revisionsföretagets uppgifter om organisation, oberoende och objektivitet liksom yrkesutveckling i formuläret Kontroll av Uppgifter avseende PIE-byrå. Kontrollanten bör även ta del av RI:s rapport som finns på RI:s hemsida: Rapporter från kvalitetskontroller - Revisorsinspektionen.
De kvalificerade revisorer som omfattas av Revisorsinspektionens granskning skall inte ingå i FAR:s systemkontroll (upprepade uppdragskontroller). För de revisorer som ingår i kontrollantens urval för upprepad uppdragskontroll ska även revisorns efterlevnad av vidareutbildningskravet kontrolleras. Detta dokumenteras i samma formulär som används för den allmänna kontrollen Kontroll av Uppgifter avseende PIE-byrå.
Urval av uppdrag
Urvalet av kvalitetskontrollerade uppdrag ska vara varierat och representera revisionsföretagets/nätverkets uppdragsstruktur. Urvalet ska i förekommande fall omfatta:
- stora och små kontor/revisionsföretag
- storstads- och landsortskontor/revisionsföretag
- revisorer med såväl små som stora revisionsuppdrag
- revisorer med kombiuppdrag och
- revisorer med uppdrag listade på annan lista än reglerad marknad (handelsplattform). Sådana listade uppdrag ska normalt ingå i urvalet för kvalitetskontrollen.
Urvalet för upprepning ska täcka minst 10 procent av det senaste årets kvalitetskontrollerade uppdrag omfattande dock minst 3 och högst 20 kvalificerade revisorer inom revisionsföretaget samt samtliga revisorer som genomgått en intern omkontroll det senaste kontrollåret. Kontrollanten bör i normalfallet upprepa kontrollen på samtliga kontrollerade uppdrag för en utvald revisor.
Antalet uppdrag ska ökas vid följande situationer:
- ovan nämnda variationer i urvalet ska täckas,
- systemet för kvalitetskontroll genom övervakning har tidigare inte kontrollerats och godkänts,
- det råder osäkerhet gällande systemets funktion,
- kontor inom revisionsföretaget är självständiga företag/enheter, eller
- andra situationer där svårigheter föreligger att bedöma kvaliteten.
Genomförande av kontroller genom upprepning
Vid verifiering av revisionsföretagets/nätverkets system för kvalitetskontroll genom övervakning ska kvalitetskontrollanten upprepa ett antal genomförda kvalitetskontroller. Syftet är att verifiera att det system för kvalitetskontroll genom övervakning som finns inom revisionsföretaget/nätverket tillämpas på avsett sätt och att revisionsföretagets/nätverkets egen kvalitetskontroll leder till samma resultat som den oberoende FAR-kontrollen.
Rutin för upprepning av genomförda allmänna kontroller
För genomförande av upprepad kontroll av organisation och verksamhet samt kvalitetsstyrningssystemen (upprepade allmänna kontroller) av ett urval av revisionsföretag i nätverket se B3. Det finns dock ingen anledning att revisionsföretaget vid systemkontroll själv har fyllt i checklistan ”Kvalitetsstyrning för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster”, utan kvalitetskontrollanten tar del av den checklista som nätverket själva använt vid sin kvalitetskontroll av det enskilda revisionsföretaget.
Rutin för upprepning av genomförda uppdragskontroller
För genomförande av upprepad kontroll av ett urval av enskilda revisorer se C3 avseende bland annat gradering. Observera, som nämns i C3, så genomförs inga möten med de utvalda enskilda revisorerna utan diskussion förs med kontaktperson på byrån/kvalitetsansvarig. Kvalitetskontrollanten ska upprepa den genomförda uppdragskontrollen genom att granska revisorns dokumentation av det kvalitetskontrollerade uppdraget och verifiera bedömningarna med hjälp av revisionsföretagets egen checklista för uppdragskontroll och med beaktande av formuläret Upprepad uppdragskontroll ISA. En kopia ska inhämtas av revisionsföretagets kvalitetsgranskares rapport och checklista för att bedöma innehåll och slutsatser.
D4. Rapportering
Kvalitetskontrollanten ska ha en muntlig genomgång med kontaktperson på byrån/kvalitetsansvarig och delge väsentliga iakttagelser, noterade starka och svaga sidor i revisionsföretagets verksamhet, förslag till förbättringar och eventuellt andra överväganden som kontrollen ger anledning till som framkommit vid systemkontrollen. Det vill säga bedömningen av systemet för kvalitetskontroll, utfallet av de upprepade allmänna kontrollerna och de upprepade uppdragskontrollerna. Kontrollanten skall beskriva den allmänna utformningen av sin kommande rapport så att kvalitetsansvarig kan bemöta eventuella oklarheter i det preliminära innehållet. Kontrollanten ska också informera kvalitetsansvarig att kontrollantens uttalande är en rekommendation till FAR:s kvalitetsnämnd och att det slutliga resultatet av kvalitetskontrollen fastställs av kvalitetsnämnden och kan komma att avvika från kontrollantens uttalande. Kontrollanten ska dokumentera den diskussion som förs vid denna genomgång.
Avrapportering av utförd kvalitetskontroll sker i formuläret Rapport kvalitetskontroll. Rapporten ska upprättat inom två veckor efter avslutad granskning med begäran om eventuella kommentarer inom två veckor. I rapporten skall det framgå när kvalitetskontrollen utförts och om det skett någon ajournering.
Rapporten, eventuellt efter ytterligare avstämning med det granskade revisionsföretaget/nätverket, slutförs av kvalitetskontrollanten, varpå revisionsföretagets kontaktperson informeras, via det digitala verktyget, om att den finns tillgänglig.
Under iakttagelser avseende ”Kontroll av system för kvalitetskontroll” ska de iakttagelser som framkommit enligt avsnitt D3 anges. I rapporten skall endast de väsentliga iakttagelser som framgår vid ”Sammanfattande bedömning” under varje avsnitt i formuläret Kontroll av medlemsföretagets/nätverkets system för kvalitetskontroll anges.
Under iakttagelser av ”Allmänna kontroller” ska de iakttagelser som framkommit vid kontrollen som skett enligt avsnitt B2 och B3 anges. I rapporten skall endast de väsentliga iakttagelser som framgår vid ”Sammanfattande bedömning” under varje avsnitt (B3 Gradering av områden) i formuläret Kvalitetskontroll för revisionsföretaget enligt ISQM 1 anges. Därutöver anges de väsentliga iakttagelser som gjorts i samband med kontroll av nätverksföretagens organisation och verksamhet.
Under iakttagelser av ”Upprepade uppdragskontroller” ska de iakttagelser som framkommit vid kontrollen som skett enligt avsnitt C3 anges. I rapporten skall endast de väsentliga iakttagelser som framgår vid ”Sammanfattande bedömning” under varje avsnitt (C3 Gradering av områden) i formuläret Upprepade uppdragskontroll ISA anges.
Slutligen skall kvalitetskontrollanten göra en sammanfattande bedömning av hela systemkontrollen under ”Uttalande”.
Rapportens innehåll bör variera beroende på det kontrollerade revisionsföretagets/nätverkets kvalitet. I godkända fall ska rapporten vara kortfattad och standardiserad. I fall där kvalitetskontrollanten är tveksam till om revisionsföretaget kan godkännas ska rapporten innehålla utförlig information, så att KN kan göra en egen bedömning, samt i icke godkända fall alltid vara så pass detaljerad att den ger KN underlag för bedömning om det föreligger behov av disciplinär prövning av RI eller disciplinnämnden (se avsnitt 4.2 i Riktlinjer för FAR:s kvalitetskontroll av revisionsverksamhet).
I samband med att kvalitetskontrollen avslutas och rapportering sker ska kontrollanten slutligen besvara formuläret Övrig information.
När kontrollanten slutfört sin rapport och lämnat övrig information ska slutligen kontaktperson på byrån bekräfta att den tagit del av samtliga moment i utförd kvalitetskontroll inklusive Rapport kvalitetskontroll som kontrollanten lämnat. När det har förekommit omständigheter som gör att kvalitetskontrollanten i sin rapport uttalar att revisionsföretaget, eller de kvalificerade revisorer som varit föremål för kvalitetskontroll, inte kan anses bedriva revisionsverksamheten i enlighet med god revisorssed och god revisionssed, kan revisionsföretaget redovisa/kommentera sitt ställningstagande till uttalandet och vilka åtgärder som man planerar att vidta för att undanröja bristerna.
Bilagor A
Bilaga A.1 Prövning av opartiskhet och självständighet
Bilaga A.2 Uppdragsbekräftelse
Bilaga A.2.1 Bilaga till Uppdragsbekräftelse - Information om behandling av personuppgifter i samband med kvalitetskontroll av revisionsverksamhet
Bilagor B
Bilaga B.1 Uppgifter avseende revisionsföretaget - Enskild kontroll/Systemkontroll_Allmän del
Bilaga B.1.1 Uppgifter avseende nätverk/samverkansbyråer – Systemkontroll_Allmän del
Bilaga B.1a Kontroll av Bilaga B.1 Uppgifter avseende revisionsföretaget - Enskild kontroll/Systemkontroll_Allmän del
Bilaga B.1b Kontroll av medlemsföretagets/nätverkets system för intern kvalitetskontroll – Systemkontroll_Allmän del
Bilaga B.2 Uppgifter avseende revisorer – Systemkontroll_Allmän del
Bilaga B.2a Kontroll av Bilaga B.2 Uppgifter avseende revisorer – Systemkontroll_Allmän del
Bilaga B.3 Uppgifter avseende PIE-byrå – Systemkontroll_Allmän del
Bilaga B.3a Kontroll av Bilaga B.3 Uppgifter avseende PIE-byrå – Systemkontroll_Allmän del
Bilaga B.4 Uppgifter avseende ISQM 1 - Enskild kontroll/Systemkontroll_Allmän del
Bilaga B.4a Kontroll av ISQM 1 - Enskild kontroll/Systemkontroll_Allmän del
Bilaga B.5 Uppgifter avseende revisor - Enskild kontroll_Individuell del
Bilaga B.5a Kontroll av Bilaga B.5 Uppgifter avseende revisor - Enskild kontroll_ Individuell del
Bilaga B.6 Uppgifter om de tio största uppdragen samt övriga uppdrag som är komplexa och med hög risk – Enskild kontroll_Individuell del
Bilaga B.6.a Kontroll av Uppdrag - ISA
Bilaga B.7 Rapport – Enskild kontroll
Bilaga B.8 Rapport – Systemkontroll
[1] https://www.far.se/medlem/guider-och-mallar/kvalitetskontroll-for-revisionsverksamhet/
[2] Se Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025, sid 22-23, och Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2020, sid 39 ff.
[3] Definition av detta begrepp se 2§ i revisorslagen (2001:883) samt punkt 3.1 i EtikU 14 EU:s förordning om revisions av företag av allmänt intresse